De flesta idrottsföreningar drivs av sina medlemmar, helt på ideell basis. Trots det har en förening alltid en rad olika kostnader, som på något sätt måste betalas. Det kan handla om allt från arvoden för tränare till lokalkostnader. Ett sätt som föreningar får in pengar för dessa kostnader är genom medlemsavgifter och terminsavgifter från sina medlemmar. Många föreningar är dock även beroende av de bidrag de får från kommunen för att kunna driva sin verksamhet. De allra flesta kommuner i Sverige delar ut olika typer av bidrag till föreningar, däribland idrottsföreningar, för att uppmuntra att den typen av verksamhet drivs i kommunen. Det är särskilt vanligt med bidrag åt föreningar som ägnar sig åt aktiviteter för barn och ungdomar, en kategori som de allra flesta idrottsföreningar faller in i.
Exakt vilka bidrag man kan få som förening varierar från kommun till kommun, men det finns flera vanliga typer. Ett sådant är aktivitetsbidraget, som brukar ges till föreningar med syfte att stödja aktiviteter för vissa grupper, så som barn och ungdomar som nämndes ovan. Det gäller då vanligtvis för föreningarna att föra ett register på vilka i målgruppen som närvarar på varje träningstillfälle, till exempel genom att använda sig av närvarolistor. Det är sedan dessa som kommunen använder som grund för bidraget – föreningen får vanligtvis ett visst bidrag för varje deltagare ur målgruppen. Även om barn och ungdomar är den vanligaste kan aktivitetsbidraget också ha andra syften, till exempel att motivera föreningarna att ha fler ungdomar som ledare och tränare, eller att driva en satsning för idrottande unga kvinnor i kommunen.
En annan vanlig form av bidrag är ett lokalkostnadsbidrag, som ska hjälpa föreningarna att hyra lokal för sina aktiviteter eller underhålla deras nuvarande lokal. Om man som förening håller på att renovera sin lokal, och vill få ut så mycket som möjligt av lokalkostnadsbidraget, ska man köpa sitt byggmaterial på Byggmax.se, där man hittar allt man behöver till förmånliga priser. Många idrottsföreningar hyr dock sina lokaler direkt från kommunen (till exempel de som utövar sin verksamhet på kommunala idrottsplatser eller i kommunala ishallar), vilket gör att kommunen själva är ansvariga för lokalernas upprustning och underhåll.